Skulle ju egentligen till liseberg, men blev inte så, utan blev istället liggandes i min säng väldigt länge och sen åt en god frukost med familjen.
Kom nyss in från en långpromenad med min mamma.
Kollar på Dance your ass off på 3an. Haha, sjukt kul program.
Jag älskar dans, och jag älskar tjocka människor som kämpar järnet för att gå ner för sin hälsa och sin egen skull.
Inte för att jag hånar dom som är tjocka eller så, verkligen inte!
Utan mer för att dom människorna verkligen kämpar för sin egen skull, och gör bra saker för sin egen skull som dom senare ser resultat i hur mycket dom ansträngt sig.

Ibland önskar jag att jag själv var tjock så jag kunde göra den utmaningen för mig själv, men i stället kämpar jag för att kunna äta normala mängder och gå upp i vikt. Visst, det är ju samma grej, fast tvär emot, egentligen.
Men jag kan ju inte på samma sätt träna upp min vikt, det går liksom inte ihop på samma sätt.

Självklart hjälper mycket om man tränar, men ja, det är fortfarande inte samma sak.

Folk som "äter" sig till ätstörningar borde verkligen tänka efter ordentligt, fråga sig själv "är det här verkligen vad jag vill? Vill jag må dåligt både psykiskt och fysiskt bara för att få den där perfekta smala kroppen?"

Om jag fick bestämma själv skulle ingen ha så smal kropp bara för att man ska se ut så, det finns inget sätt man ska se ut på egentligen, media osv gör allt bara så jobbigt!
Vissa har i släkten att vara smal, vissa är byggda på det sättet, men det är finare  att ha lite mer kurvor, byst och rumpa!

Ska gå ner till undervåningen och äta MASSA pannkakor nu och bli tjock, haha!

puss!